This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden Lärarförbundet and Lärarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections.

With 25 countries being members of the European Union, travelling and working in other countries has become significantly easier. But what happens when one culture meets another one in a work situation? More specifically, what happens when French and Swedish cultures meet? Would a Swedish manager lead his team in the same way as a French one would?My question is: What is management philosophy like in Sweden and France? Do the two philosophies resemble? And if not, in what ways do they differ?The purpose of this essay is to find out, by looking at the material used at management courses, what the Swedish management philosophy really is. And then look at whether there are any similarities between this philosophy and the French one. The idea is to examine how management is being taught in both countries, by looking at what management litterature is used at some of the highest ranked management schools in Sweden and France.There have been numerous ethnological studies concerning nationality and cultural behaviour, one of the most important ones is the study done by Hofstede.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Syftet med uppsatsen är att först beskriva för läsaren vad ett enkelt bolag är i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga på en persons rätt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jämföra de olika lösningarna i de två rättssystemen för att peka på skillnader och problem..

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeeländska skolsystemet på förskole - och grundskolenivå. De två skolsystemen jämförs med hjälp av information hämtad i intervjuer, enkäter, skoldokument, artiklar, etc..

Uppsatsen behandlar de skolreformer som genomfördes under 1990-talet. Det görs utifrån frågeställningen vad kommunaliseringen, friskolereformen och övergången till målstyrningen betytt för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag. Källmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem lärare från samma skolkommun har bidragit med sina olika yrkesberättelser med fokus på vad reformerna betytt för dem personligen. Resultatet visar att lärarna söker efter en god samstämmighet mellan deras inre övertygelse och faktiska arbetssituation..

Denna studie presenterar en ny synvinkel inom ämnet att göra hasardspel online mer realistiska. Fjorton personer spelade i tjugo minuter två versioner av ett välkänt franskt roulettespel där utvalda variabler loggades. Den ena versionen fungerade precis som i ett skarpt läge medan den andra innehöll en implementation av kontextfaktorbaserade ljudeffekter. Utifrån loggningen av variabler, samt en kompletterande enkätundersökning, räknades det sedan ut om det förekom någon skillnad mellan versionerna och, i förlängning, spellupplevelsen.Resultatet jag fick fram redovisade förändringar i några av de variabler som hade valts ut och enkätundersökningen indikerade på att det kan ha varit ljudeffekterna som skapat denna förändring..

Den nyanlända irakiernas möte med det svenska skolsystemet..

Examensarbetet handlar om en jämförelse av Sveriges och Tysklands skolsystem på gymnasienivå. Syftet är, att utifrån ett lärarperspektiv analysera hur de två olika skolsystemen påverkar undervisning i ämnet biologi. Jämförelsen är baserad på båda ländernas styrdokument samt informationsmaterial som finns allmänt tillgänglig på myndigheternas informationsplattformer och stöds med lärarintervjuer som genomfördes i gymnasieskolor i Sverige och i Tyskland. Den största skillnaden är att Tyskland har ett centralstyrt utbildningssystem där ansvaret ligger på delstaternas regering medan ansvaret för utbildningen i Sverige ligger på varje enskild kommun. En stor skillnad finns i båda ländernas slutexamen. Det tyska ?Abitur? som ger högskolebehörighet är ett helhetsbetyg av alla kurser som ingår i antagningskraven under de sista två åren och prestanda i slutexamen.

Mitt arbete handlar om hur franskstuderande elever i grundskolan skulle kunna använda sina kunskaper i engelska. Det engelska språket innehåller en mängd romanska ord, d.v.s. ord med franskt och latinskt ursprung. Således finns det många ord i franskan som eleverna känner igen från engelskan. Min uppfattning är att det borde underlätta för eleverna i franskinlärningen att utnyttja denna företeelse som en inlärningsstrategi och en kommunikationsstrategi.

I denna uppsats undersöks översättning av vous-tilltal i sex svenska undertextningar av franska filmer. Även översättning av titlarna Mademoiselle, Monsieur och Madame undersöks, eftersom dessa titlar förekommer i samband med vous-tilltalet. Resultaten visar att källspråkstrogenhet är den vanligaste övergripande strategin i materialet när det gäller vous-tilltalets pronomenformer, men att strategin målspråks-anpassning även förekommer. Titlar som Madame undertextas med en övergripande källspråkstrogen strategi i alla materialets filmer. Den målspråksanpassade strategin är vanligare i materialets dokumentärer än i fiktionsfilmerna.

Detta examensarbete grundar sig på en översättning av boken "Pays de malheur!". Arbetet är indelat i tre delar; en översättning, en förberedande textanalys och slutligen en djupanalys. Syftet med arbetet har varit att åstadkomma en god översättning som uppfyller mottagargruppens krav men som samtidigt respekterar källtexten och dess författare. Utmärkande för e-breven som boken grundar sig på är deras talspråkliga, ungdomsspråkliga och informella stil och det var även dessa drag som ställde till mest svårigheter vid översättningsarbetet. Talspråk och ungdomsspråk visade sig vara relativt olika språken emellan vilket föranledde en kompensationsstrategi på textbindnings-, syntax- och lexikonnivå.

Individer utsätts då och då för olika typer av stressframkallande händelser, ibland med både fysiska och psykiska problem som följd. För räddningsinsatsorganisationer (polis, brandkår, sjukvård) är det viktigt att känna till hur den egna personalen reagerar i dessa situationer för att den förberedande utbildningen och den efterkommande krishanteringen ska bli så effektiv som möjligt. En grupp svenska poliser har i denna deskriptiva studie intervjuats om deras tankar och känslor innan och efter att de utsatts för en traumatisk händelse i tjänsten. Före och direkt efter händelsen var tankarna främst känsloorienterade men idag när poliserna tänker tillbaka på händelsen så dominerar de problemorienterade tankarna och känslorna. Att utsättas för denna process som stressframkallande händelser i arbetet medför kan vara påfrestande för individen.

Världen har ?krympt? i takt med globaliseringen och länders handel har integrerats alltmer.Trots detta finns det idag fortfarande stora skillnader mellan exempelvis Sverige och Frankrike. Den här studien kommer att undersöka hur tidigare erfarenheter påverkar företags internationaliseringsprocess. Uppsatsen skrivs på uppdrag av ett franskt företag som bedriver sin verksamhet i konsultbranschen där de hjälper andra företag att bli mer kostnadseffektiva.Som modell till undersökningen används teorier om företags internationalisering samt om lärande i organisationer. Metoden som används är att i en fallstudie granska detta konsultföretag, genom att samla in data via intervjuer, telefonintervjuer samt sekundär data.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.